camillapuckoreinholdsson

Hmm vart ska jag börja? Camilla var namnet som ni vet, de flesta skulle kalla mig för Moggis, Doris, Snusis, Emo - vettafan vart de har fått det ifrån?! Stjärnan skulle nog vara det perfekta smeknamnet för mig, men det är ingen som har kommit på det än, korkade vänner jag har.

Men i alla fall 20 år avklarade i Slödderstaden. Och undrar hur många fler det blir, börjar tröttna på den lite. En aning bara. Kanske klarar av 20 år till, vi får se. ;) När jag var 5 år började jag spela fotboll med min kära Syster Caroline i FF Södertälje. Spelade dock med 89orna så kalla mig proffs! Vi rockade Sveriges mellersta del. När jag var 7 år upptäckte jag att gymnastik var ganska kul också, så jag hjulade omkring i 2 år och sen slutade jag för då upptäckte jag en pinne som man slog en vitboll med i ett rött mål, och låter inte det roligare än att svinga runt i en gymnastiksal?! Så jag tog mitt pick och pack och drog till den riktiga sporten vid 9 års ålder, spelade dock fotboll samtidigt. Det gick väldigt bra för mig i båda sporterna och blev uttagen till samtliga distriklag. Hade otur dock och skadade mig under Talanglägret i fotbollen, där rök nyckelbenet -SMÄRTAmärta! Kommer dock inte ihåg vilket år det var men det kanske inte intresserar er lika mycket som mig hehe. Något år efter att jag hade tränat fotboll och innebandy samtidigt ett tag så besökte jag Mister Sjukgymnast för att jag hade så ont i mina knän. Och då fick jag order att jag måste sluta träna så mycket som jag gjorde just då för annars skulle jag ha järnknän när jag var 30, vad skulle ni välja? Ha grymt coola knän vid 30års ålder eller sluta med någon av sporterna? Jag var inte riktigt lika cool då som jag är nu, nu skulle jag helt klart valt coola knän, eh nej. Jag slutade spela fotboll och satsade stenhårt med innebandyn istället. Resulterades med SM Guld, SM Brons och SM Silver som publik för då hade det hänt en liten olycka, om man kan kalla den liten. 5 dagar inför mitt sista distriktsm som jag fick vara med på tyckte jag att det var lämpligt att vrida knät en aning så att korsbandet går av. Jag är inte riktigt överens med min kropp om vad vi kallar humor. Lite roligt att jag sa att jag skulle spela ändå! - "Vi kan ju tejpa det?!" kanske skulle tejpa igen min mun istället? Det var år 2008 och tror jag gick på kryckor 5ggr det året, ALDRIG MER KRYCKOR! Som ni kanske vet är jag en aning klantig av mig så självklart knäcker jag knät en gång när jag skulle hoppa på Elin på skoj, hehe så roligt var det, resulterades med ett sjukhusbesök dagen efter hos en doktor som petade på knät flera gånger och sa -"Det är vatten här" minst 20ggr, ibland tror jag att vissa hittar sin doktorexamen ur flingpaketen. Sen vred jag det igen när jag stod still och skjöt ett dragskott på uppvärmningen, normalt? Rörde mig ju knappt liksom... Så den 14 oktober 2008 opererades jag, har aldrig varit så rädd i hela mitt liv. Jo förresten i Gasten på Liseberg, herregud.
Missade 1½år med innebandyn men nu är jag tillbaka i samma lag och i samma nivå som jag lämnade det! Lite stolt är jag över mig själv att på bara två säsonger att greja det.

Eh ja som ni kanske har förstått så består mitt liv av en sak egentligen, sport. Men om ni orkar läsa så finns det lite mer. Gick en estetisk utbildning på gymnasiet, Wendela Hebbe med inriktning Bild och form. Läste det för att jag vill bli inredningsarkitekt när jag är stor. Fast nu vill jag typ bli allt inom det området, kan man vara ingenjör inom design? Heaheh Fortsatte i samma rikting efter gymnasiet, studerade på Norra konstskolan ett år och nu har jag praktik hos A.carpet, en början på mitt kommande yrke, vad det nu blir. Det får vi se...

Oj hade tänkte skriva en rad eller två här men ja, enjoy!