camillapuckoreinholdsson

Jag tror på spöken! Jag tror väldigt mycket på spöken! Och jag tror att de försöker skrämma mig genom att skrämma mig själv genom helt plötsliga rysningar från ingenstans och att jag inbillar mig ljud och knakande. Ibland vaknar jag mitt i natten av ett ryck, väldigt obehagligt! Mamma har även sagt att hon känner att farmor och farfar är här och travar i sin gamla lägenhet. Det känns skönt iofs, de är jag inte rädda för i alla fall. Min tro på spöken har verkligen fördubblats av alla Torpahistorier, väääääldigt creepy! Hur dörrar har hållits tillbaka så att man inte kan öppna dem och när man väl kommer in så är det ingen där inne, att pianot börjar spela helt plötsligt, att första ägarens bil har stått parkerad och när man vänt blicken bort i 2 sekunder och kollat tillbaka så är den inte där? Hmm... JA jag tror på detta! Och därför kan det vara ganska underhållande för sällskapet att kolla på skräckfilm med mig. För jag skriker verkligen skiten ur mig av rädsla! Fy fasen, säger bara en sak om ni vill uppleva en riktig rädsla gå först i ledet på Gasten på Liseberg! Herrejösses det var nog det värsta jag har varit med om i hela mitt liv. Jag verkligen storbölade av rädsla när jag sprang därifrån haltandes så fort jag såg lite dagsljus. (Den sommaren jag hade skadat knät)